Ingen är bara jag

Helt apropå ingenting alls, inga länkar eller aktuella händelser…

Ibland hör man folk ursäkta vårdslöst beteende med ”Jag riskerar ingen annan än mig själv.”

Det kan handla om fyllekörning på tomma vägar mitt i natten eller skridskoåkning på svaga isar eller whatever. Spelar roll, de riskerar ju ingen annans liv, bara sitt eget, och det gör väl inget?

No man is an island. Ingen är bara jag. Hur egoistiskt är det att tänka så?

Hur många människor kan dö utan att någon bryr sig? Hur många kan dö utan att någon blir ledsen? Hur många kan ens dö utan att det ställer till problem för andra, arbetskamrater som får mer att göra, släktingar som får tömma bostaden?

Ingen är ”bara jag”.

Ta hand om er. Och varandra!

Avskuren från världen

Vad har hänt?

En stor mobiloperatör drabbas av driftstörningar en eftermiddag och kväll och deras kunder kan inte ens ringa 112.

Det blir folkstorm. Eller åtminstone Internetbris. På FB och twitter kan man läsa mångas kommentarer om att de ska byta leverantör, eftersom de är så pinsamt dåliga.

Det är inte relevant att jämföra med forntidens snigelpost och fasta telefoner utan telefonsvarare, men lite intressant. Jag blev också stressad av att inte kunna ringa, sms:a, facebooka, twittra eller wordfeuda, men handen på hjärtat, det gick bra ändå. Vem hade trott det, liksom?

Gnäll inte på regnet!

Lite perspektiv nu gott folk! Vissa skulle ge vad som helst för lite regn; många håller på att ofrivilligt ge sina liv för avsaknaden av det.

Värsta torkan hittills på Afrikas horn

Kanske läge att fundera lite på vad vi rika arbetande svenskar ska göra med vårat jobbskatteavdrag. (Länken ovan går till rädda barnen…)

Romantik = omtanke

Jag tog lite ambitiöst på mig uppgiften att definiera kärlek för ett tag sedan. Nu har jag blivit inspirerad att låta turen komma till romantik!

Frieri via blogpost!

Romantik kan vara blommor och choklad, men förmodligen är det motsatsen. Min åsikt är nämligen att romantik är när man anstränger sig lite extra för någon annan. Man har tänkt till och ordnat något som passar just den specifika annan; man har gjort det personligt. En gåva, tycker jag, ska säga något om både mottagaren och givaren, och det är den nedlagda omtanken som gör romantiken.

Så hur är det då med blommor och choklad? Ja, om man ger en bukett av favoritblomman, eller lika många blommor som antalet dagar, veckor, månader, år, decennier… man har varit ihop, kanske. Om man ger bort den sortens choklad som tog slut först på festen där man träffades klassar jag det som romantik. En ask Aladdin och en färdig bukett från närmaste kvällsöppna mack är kanske bättre än inget, men kan nog ändå få vara…

Ny kärlek!

Lagom till att min förkylning verkar slå ut i full blom har jag en ny älskling att glädjas åt!

Den heter Swedish Grace, kommer från Rörstrand, och är den bästa vän jag kan få tag i (eftersom min riktiga favorit Blå Eld inte tillverkats sen 1971).

Jag tycker den är underbar, lätt, gracil, tunn, lagom stor och ligger fantastiskt i min hand. Mmmm!

Brandkåren, var god dröj

Det här är jättebra såklart. Jag bara undrar om det verkligen hjälper att ringa innan. Åker de inte ut på larm om de vet att det ska komma någon som vill hyra flytvästar? Prioritering…

Livet på landet: tårtan

Moderna P1

Tänk förr i tiden. Ni vet, när man var tvungen att passa sändningstiden för ett radioprogram som man ville lyssna på. Så krångligt.

I vår familj löser vi sällan melodikrysset klockan 10:03 på lördagar. Oftast blir det senare under helgen, och vi fyller i och skickar in på nätet. Visserligen försvinner momentet att ringa mamma och fråga om det vi inte kan, men jobbar man lördagar så gör man…

Jag har nu upptäckt att man kan prenumerera på sitt favoritradioprogram! Man får veta när det gått med tillhörande länk till där man kan lyssna på det (i Google Reader, t ex). Fantastiskt! Jag kommer aldrig mer att missa Sveriges radios bästa program På Minuten! (Som går i P1. Vet inte när…)

Vad gjorde jag före -94?

1994 var året då jag för första gången kom i kontakt med Internet.

Nu, 17 år senare, förstår jag inte hur jag klarade mig före det. Jag har inte skrivit i min analoga adressbok på rätt många år, t ex.

Det jag tycker bäst om är nog ändå all visdom och mänsklighet man kan hitta om man bara letar lite, eller får tips av sina vänner. Nu senast har jag råkat på ett par bloggar som är rena guldgruvor för mig som förskollärarstudent, eller vem som helst som är lite intresserad av (för)skolan:

Pedagogiska kullerbyttan

Tysta tankar

Tack för det ni delar med er, jag kommer att läsa det, jag lovar!

 

 

 

 

Reload, eller konsten att tänka om

Det är intressant att ha två ”jobb”. Nåväl, ett jobb och en praktikplats, men ändå. Många dagar under den här vårterminen har jag börjat med sex timmar på förskola, för att efter det fortsätta med tre timmar på färghandel. Lite lika, men mest olika. Likheten ligger väl i att båda yrkena kräver lyhördhet gentemot andra människor, men målgrupperna för min omtanke skiljer sig åt rätt så markant.

Så, hur ställa om mellan de två skilda världarna?

Jag tar en promenad. Mest av logistiska skäl, men det har visat sig vara väldigt viktigt för mitt välbefinnande att få den där knappa halvtimmen mellan uppdragen. Första biten av vägen är jag fortfarande kvar i förskolevärlden, efter en stund är jag i min egen värld och när jag börjar närma mig färgaffären går jag in i kundtänkandet. Praktiskt och nödvändigt.

Jag undrar om inte fler skulle ha nytta av detta ibland. (Det finns fördelar med att ha en bit att åka till jobbet eller skolan, helst kommunalt så man slipper tänka på trafiken.) Människor stressar från det ena till det andra, redan i unga år. (När jag gick i mellanstadiet hade jag fem olika aktiviteter i veckan. Jeeez!) Det kanske inte är så dumt att ha en overksam halvtimme ibland, bara för att ”starta om”…