Jag är inte någon hängiven fotograf. Jag har bara kommit till bilder som har personligt värde för mig och familjen (vissa har bättre koll på detta), men nu har jag utvecklat en för mig ny typ av fotoestetik: Ickeidentitetismen.
Ickeidentitetism är något jag idkar på förskolan där jag gör VFU (VerksamhetsFörlagd Utbildning. Dvs praktik.) för att kunna använda bilderna som illustration i fördjupningsarbeten och dylikt. Det kan vara väldigt känsligt att använda bilder på barn, så plötsligt har jag blivit väldigt förtjust i att fotografera ryggar, hår och händer. Här är en illustration på hur vi hjälptes åt att ta hand om den stora planteringsbaljan. Notera avsaknaden av identitet…
Annonser
