Konsten att kasta

Den här posten skulle kunna handla om hur man städar i källaren eller något. Det gör den inte. Ok, bara lite, men det är redan slut.

Den handlar om hur man förfinar konsten att kasta saker omkring sig när man är förbannad. Min dotter är en virtuos inom konstformen.

Vill man börja med kastande kan man ju börja med det som känns logiskt. Vill man inte ha på sig en mössa kan man ju kasta den i golvet. Gör man sig illa på en sax kan man argt kasta den ifrån sig. Ju längre man kommit i sin kastbana, ju längre bort kan man kasta föremål. I nästa steg kastar man något som man är arg på, men ännu inte håller i handen. En legobit man trampat på eller en soffkudde som ligger på fel plats. Helt enkelt något man måste plocka upp för att kunna kasta ifrån sig.

När man kommit så långt är det dags att börja med den större utmaningen: uppsökande verksamhet. Då är man inne på kastande för kastandets skull, då man vill kasta något för att man är arg, men inte har något lämpligt i sin direkta närhet. Här gäller det att hitta en balans mellan vad som är lämpligt att kasta ur en skade- och kostnadssynpunkt och vad som ger störst tillfredsställelse att kasta ifrån sig. Angry Birds-gosisar är förvisso gjorda för att kasta, men just därför rätt så menlösa, medan kristallglas är dyra och ger efterarbete i form av glassplitter, vilket kan generera ännu mer ilska. Jag rekommenderar något hårt, men okrossbart, som t ex plastkannor eller briotåg. (Japanska soppskedar är inte bra, då de kan gå sönder och är praktiskt taget omöjliga att ersätta. De finns inte att köpa för tillfället, de är väl inte på modet.)

I brist på bättre kan man göra som lillasyster, som tar av sig skorna om hon redan har slängt ifrån sig mössa och vantar. Hon är förvånansvärt pricksäker; hon kan sula en jordgubbssko från baksätet i nacken på chauffören trots att hon fortfarande åker bil baklänges.

Kan man lära sig det finns det nog inte mycket i livet man inte klarar av…

Annonser

2 reaktioner på ”Konsten att kasta

  1. Är som att läsa om min egen son, som så fort han blir arg tar tag i första bästa sak och kastar. I dag var det ett tomt mjölkpaket, tack och lov för att han inte drämde något av glas eller porslin i golvet den här gången.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s