Lycklig = ineffektiv?

Jag dör jag dör jag dör jag dog jag är död jag dör nej jag överlevde!

Ungefär så kändes jympapasset på friskis och svettis idag. Ett av de lite tuffare passen, ska väl sägas. Medel. Konstigt, för förra veckan kändes exakt samma pass inte alls lika mördande jobbigt. Eller inte konstigt, för förra veckan tog det ungefär en halvtimme av rejäl kroppsansträngning att bli av med all frustration jag gick omkring med.

Många konstnärssjälar påstår att de skapar bäst när de är olyckliga. (Jag har nog åtminstone skrivit mest dikter och dagböcker när jag känt mig ensam.) Vad gäller kroppsarbete har väl alla känt att lite ilska hjälper till?

Så vad får man gjort när man är harmonisk, lycklig, nöjd och tillfreds, den sinnesstämning som jag tror att många av oss har som något slags mål i livet? Barn, kanske. I övrigt, inte mycket.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s