Relationen till ett ting

Jag bekänner mig inte till någon av de religioner som tror att allt som låter när man knackar på det har en själ, så varför tycker jag synd om en tekopp som blivit utkonkurrerad av andra tekoppar och inte används så mycket längre?

Just storyn med tekoppen har trogna läsare av mina alster kunnat följa. Jag började dricka te, upplevde lyxen av blå eld-kopparna i sommarstugan och köpte en swedish grace-kopp som jag blev kär i. Nu har jag fått ta hem några blå eld-koppar och tycker plötsligt synd om swedish grace…

Detta fenomen är inget nytt, när jag packar upp penslar på jobbet gör det egentligen ingen skillnad om jag hänger de nyaste längst fram, men jag hänger alltid in dem bakom de gamla. Varför? Jo, annars kanske den penseln som stod på tur att bli såld blir lite ledsen.

Jag vet, jag är knäpp.

Eller är det så att alla ting har en själ? Hur kan man annars bry sig så mycket om dem?

Annonser

2 reaktioner på ”Relationen till ett ting

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s