Den omöjliga klänningen

Fyra utmaningar i en, det går väl inte? Fyra saker jag aldrig gjort förut:

  1. Sy en klänning efter en illustration i ett 1300-talsmanuskript.
  2. Sy den helt och hållet för hand. 
  3. Sy den på bara en vecka. 
  4. Använd bara material som redan finns hemma. 

Ur Romance of Alexander, 1338-1344. Den berättar om Alexander den Stores liv. Min utvalda dam står längst till höger.
Att utgå från ett manuskript är ett intressant sätt att tolka historien. Konstnären kanske inte eftersträvade exakthet i sin avbildning av verkligheten, liksom motivet kanske inte är representativt för livet i 1300-talets början. Jag är medveten om detta när jag väljer att återskapa denna konstnärs återskapning. Därför är jag mer intresserad av utseendet än av korrektheten. Jag fuskar, mest med ärmarna, eftersom jag på sätt och vis illustrerar en illustration.
Jag har redan skrivit om projektets början och hur jag fick ihop konstruktionen på en dag. Efter det har jag fållat alla fållar, fällt några sömmar och fixat ärmarna. Nederdelen av ärmarna är smala och utsätts för stora påfrestningar av armbågen när jag böjer armen. De kan demonstrera att en handsöm i lintråd är starkare än ylletyget. Det fick bli en linneförstärkning på armbågens insida. 


Nästa steg var att sätta dit tippets – de vita tygremsor som hänger från armbågarna. Jag har ägnat mycket tid åt att titta på bilder från samma och andra samtida manuskript för att lista ut om det är troligast att baksidan på dessa tippets är vita eller i det röda klänningstyget. Jag är inte helt säker, men valde helvitt, då jag tolkat flest bilder på denna typ som helvita. Jag har två vita tyger, linne och ett stickat ylletyg. Inget av dem känns helt rätt, så jag valde helt enkelt yllet, det tror jag faller snyggast. Om jag någon gång kommer över bättre tyg kan jag enkelt byta ut dem senare. 

Så bredd och längd på tippetsen då? Jag mätte damen på bilden, räknade om henne till min längd och gjorde samma uträkning för tippetsen. De blev 60 cm långa och 4 cm breda. 4 cm kändes väldigt smalt, men jag insåg att hela bilden är smal. Damen har en midja på motsvarade 40 cm. Då min är närmare det dubbla dubblade jag även tippetsens bredd. De kanske blev lite väl breda, men det går ju att åtgärda lätt. Även formen på dess ändar lämnar utrymme för tolkning. Efter mer bildresearch valde jag rundade spetsar. 

Det jag har kvar att göra är att fälla kvarvarande sömmar (de flesta), lära mig fläta håret och ordna ett haklin. Det får bli morgondagens projekt. Nu är jag nöjd för idag!


Omöjligt är bara en åsikt…

Annonser

Tak och trä

Det är härligt med vår! Framför allt när det fortfarande är ljust och väder som inspirerar till utepyssel när jag kommer hem från jobbet.

IMG_1359
Tyvärr inte mitt ekernav.

Idag plockade jag fram en träbit, 45*195 byggregel i gran för att vara exakt, på vilken jag ritade upp och sågade ut en hyfsad oktogon (tänk formen på en stoppskylt). Denna är tänkt att bli nav till stommens ekrar. Dock har jag inte gett mig på att göra hålet i mitten än då jag inte börjat fundera allvarligt på mittstolpen än. Ska den vara rund, fyrkantig eller ett ungträd? Att fälla en liten asp på Bäck (sommarresidenset) känns lockande, men blir kanske tyngre att bära än något från brädgården. Inte heller har jag hunnit börja bedöma hållfasthet och dimension på själva ekrarna. Där får det nog ändå bli kommersiell  rundstav av praktiska skäl, jag tror att det blir svårt att få allt snyggt och någorlunda jämnt med skogsgrenar.

imageIdag fann jag tid och motivation att sy ihop tälttakets alla delar! Det är roligt att ha det gjort, men frustrerande att inte kunna se hur det blev eftersom jag inte kan spänna ut taket utan stomme. Tills vidare får dottern leka mittstolpe!

Jag inser också att jag behöver tänka ut några detaljer till. Taket behöver en rejäl topp som håller tätt och som håller tyget uppe på mittstolpen. Jag har sett folk skriva om koner i läder för detta och det låter som en vettig lösning. Kan jag göra en lagom stor läderkon, få den vattentät och sy fast den på utsidan borde det bli en elegant lösning på båda problemen. Det behövs dessutom fästen för där ekrarna spänner ut tyget. Jag har sett en lösning på detta som ser ut ungefär som små påsar att sticka in pinnarna i. Det verkar som en praktisk anordning när den väl är på plats, men hur de kommer dit vet jag inte riktigt. Jag antar att det är bra att sy dit dem innan jag syr ihop taket med väggarna, så det är hög tid att börja skissa på dessa fästen.

Arbetet fortskrider…