Den omöjliga klänningen

Fyra utmaningar i en, det går väl inte? Fyra saker jag aldrig gjort förut:

  1. Sy en klänning efter en illustration i ett 1300-talsmanuskript.
  2. Sy den helt och hållet för hand. 
  3. Sy den på bara en vecka. 
  4. Använd bara material som redan finns hemma. 

Ur Romance of Alexander, 1338-1344. Den berättar om Alexander den Stores liv. Min utvalda dam står längst till höger.
Att utgå från ett manuskript är ett intressant sätt att tolka historien. Konstnären kanske inte eftersträvade exakthet i sin avbildning av verkligheten, liksom motivet kanske inte är representativt för livet i 1300-talets början. Jag är medveten om detta när jag väljer att återskapa denna konstnärs återskapning. Därför är jag mer intresserad av utseendet än av korrektheten. Jag fuskar, mest med ärmarna, eftersom jag på sätt och vis illustrerar en illustration.
Jag har redan skrivit om projektets början och hur jag fick ihop konstruktionen på en dag. Efter det har jag fållat alla fållar, fällt några sömmar och fixat ärmarna. Nederdelen av ärmarna är smala och utsätts för stora påfrestningar av armbågen när jag böjer armen. De kan demonstrera att en handsöm i lintråd är starkare än ylletyget. Det fick bli en linneförstärkning på armbågens insida. 


Nästa steg var att sätta dit tippets – de vita tygremsor som hänger från armbågarna. Jag har ägnat mycket tid åt att titta på bilder från samma och andra samtida manuskript för att lista ut om det är troligast att baksidan på dessa tippets är vita eller i det röda klänningstyget. Jag är inte helt säker, men valde helvitt, då jag tolkat flest bilder på denna typ som helvita. Jag har två vita tyger, linne och ett stickat ylletyg. Inget av dem känns helt rätt, så jag valde helt enkelt yllet, det tror jag faller snyggast. Om jag någon gång kommer över bättre tyg kan jag enkelt byta ut dem senare. 

Så bredd och längd på tippetsen då? Jag mätte damen på bilden, räknade om henne till min längd och gjorde samma uträkning för tippetsen. De blev 60 cm långa och 4 cm breda. 4 cm kändes väldigt smalt, men jag insåg att hela bilden är smal. Damen har en midja på motsvarade 40 cm. Då min är närmare det dubbla dubblade jag även tippetsens bredd. De kanske blev lite väl breda, men det går ju att åtgärda lätt. Även formen på dess ändar lämnar utrymme för tolkning. Efter mer bildresearch valde jag rundade spetsar. 

Det jag har kvar att göra är att fälla kvarvarande sömmar (de flesta), lära mig fläta håret och ordna ett haklin. Det får bli morgondagens projekt. Nu är jag nöjd för idag!


Omöjligt är bara en åsikt…

Annonser

Att röra sig i olika världar

Jag tycker om att röra mig i olika världar.

Ett yttrande som kom till som av en slump, men som jag har funderat mycket på senaste veckorna. Varför tycker jag om det? Handlar det om verklighetsflykt eller bara en önskan att vidga vyerna? Ett behov av omväxling eller bara nyfikenhet? Hur gör man för att växla mellan dessa världar och framför allt: vilka är de?

Här är några av mina världar!

Familjevärlden

SAMSUNGMin verkliga verklighet, den som jag lever, andas och verkar i varje dag och den som skattemyndigheten känner till. Den världen bebos av mina allra käraste och den är mest komplex; familjevärlden innehåller både skrubbsår, smutsig disk och ett oändligt antal kramar.

Förskolevärlden

SAMSUNGJag arbetar som förskollärare, ett yrke som jag verkligen uppskattar. Kanske för att barn och jag har en sak gemensamt: vi har lätt för att intressera oss för många olika saker. (Det handlar bara om presentation!) Barn rör sig också i olika världar, ena stunden leker de lejon, nästa undersöker de iskuber, nästa lyssnar de på en spännande saga och därefter funderar de på varför bladen faller från träden.

Undervattensvärlden

IMG_8727En ny spännande värld som jag inte hälsat på i så ofta än, men som jag längtar tillbaka till! Jag har snorklat över korallrev på Hawaii och jag har snorklat bland musslor i Småländska insjöar. Olika miljöer, var och en spännande på sitt sätt. Nästa steg blir att skaffa en våtdräkt så att jag kan snorkla längs de svenska, aningens kyliga, kusterna.

Körvärlden

20131108_092854Ja, det kan verka konstigt att jag kallar en kör för en egen värld, men ”barbershopbubblan” är ett vedertaget begrepp i den världen. Det är en bubbla man först och främst kliver in i när det är dags för konvent och tävlingar, men att komma in på ett av våra rep i Rönninge skolas gymnastiksal är också som att gå in i en egen värld några timmar. En värld där artisteri, hängivenhet och totalt engagemang råder några timmar i veckan. En värld där lösögonfransar och guldpaljetter är lika normalt som att bli hänförd över toner som ingen faktiskt sjunger!

Teatervärlden

26892_1386462258384_7737053_nEn teaterscen ger större möjligheter till variation än körens gradänger och det är en plats där man verkligen får ge sig hän åt någon annan, vara någon som inte är jag och gestalta känslor som inte är mina egna. Det har hänfört mig länge nu och även om projekten jag är med i inte återkommer lika ofta längre dyker de upp ibland, alltid lika välkomna!

Lajvvärlden

10257993_10152094862838634_9060149984988385228_nMin nyaste värld borde kanske benämnas i plural då lajv kan utspela sig i vilken värld som helst. Jag har dock bara hunnit besöka en (och har faktiskt inte tänkt besöka särskilt många andra då det tar så mycket tid). Det är mycket i lajvvärlden som fascinerar mig: den totala hängivenheten till en rollkaraktär, tiden man spelar (teatern pratar timmar, på lajv är det dagar), svårigheten att kliva ur världen igen efter lajvets slut och vänskapsbanden man knyter är några exempel. Det där med nya vänner är extra intressant. Efter tre dagar tillsammans kan man ju tro att man känner någon ganska bra. När lajvet bryts inser man att man inte ens vet vad de heter. Konstig känsla.

Min barndoms värd

155239_475197883186_8321446_n

Bäck – torpet i Småland som funnits i släkten sen sent 60-tal är platsen som jag alltid kommer att förknippa med min barndom. Hit återvänder vi varje påsk, sommar och närhelst vi får tid. Vi har firat jul här ett par gånger också. Det är varken lyxigt eller modernt, men jag älskar det, och även om det inte tillhör någon annan verklighet så känns det alltid som att kliva in i en annan värld när jag kommer dit!

Och nu: något annat. Ett av livets mysterier.

Före:

Efter:

Och nu till mysteriet:

Jag trivs så mycket bättre när det är välstädat runt omkring mig. Jag tycker till och med att det är rätt roligt att städa och plocka iordning grejer, när jag väl kommer igång. Så varför, varför, är det så svårt att komma igång.

Nu har jag bestämt oss för att vi, inspirerade av vännerna F, M och P, ska göra det varje kväll före läggdags. Enklare om det inte hinner bli ett helt katastrofområde innan man börjar, väl?

Syndfull bebis

image

Jag blir sällan provocerad av sådant som står i länstidningen i Södertälje, lokaltidningar har väl inte riktigt den sortens journalistik. Den 23 augusti 2012 läser jag det här, på sidan två. Visserligen bara i förbigående, men ändå.

nu har Amanda renats från all synd hon bar på sedan födseln.

Ingen som har umgåtts med ett spädbarn kan väl rimligtvis anse att denna oskyldiga varelse bär på synd? Båda mina barn är döpta i en kristen kyrka, men inte var det för att rena dem från synd…