Ett decennium

Starkt inspirerad av Aningen Udd känns det som ett bra läge att sammanfatta lite  grann.

Den första juni 2002 blev maken och jag formellt ägare till vårt hus Stensbo (som magistraten i Södertälje 1943 godkände som fastighetsbeteckning till en total kostnad av fyra kronor). Det är ganska mycket som har hänt sedan dess. Vi hade redan varit gifta i två år och våran vovve var också två. Katten var sex år och fick börja gå omkring på grus, gräs och snö. Det såg roligt ut första gången han gick över grusgången…

Hur som helst, maken och jag tycker att husrenovering är kul, och månaderna innan vi flyttade in på riktigt blev väggar målade, golv slipade och lök planterad. Vi hade badrum i källaren och ett ganska litet kök. Då semestern kom var det härligt med den stora, väl omhändertagna, trädgården. Det regnade en del i början av sommaren det året, och dag två på vår semester hade vi en halv decimeter vatten i källaren. Jag tillbringade dagen i sällskap med en hyrd vattendammsugare, utan synliga resultat. På kvällen var vi borta hemifrån i tre timmar och när vi kom hem hade vattnet sjunkit undan, helt av sig självt.

I augusti kom vi hem sent på kvällarna eftersom vi var med i sommarteatern Robin Hood. Nästan varje kväll blev vi välkomnade hem av en fet padda.

Under åren betade vi av projekt efter projekt. Grunden dränerades, ny fasad med extra isolering kom till tillsammans med nya fönster, en förstukvist byggdes liksom en liten frukostbalkong. Köket renoverades med ett passande felbeställt kök från makens arbetsplats. En friggebod lyftes in på tomten. Bubbelbad och bastu kom till i källaren.

Det var i bastun vi på allvar började prata om barn.

När storebror var ett år och fem månader ägnade vi tre veckors semester åt fyra olika resmål samtidigt som vi bytte plats på köket och stora sovrummet. Det var dock inte det enda vi gjorde. Strax därefter annonserade lillasyster sin blivande ankomst. När lillasyster var ett år insåg vi att hon inte kunde bo bakom pianot så länge till och vi byggde ut med några rum.

Äntligen fick vi plats för ett badrum uppe i värmen!

Nu kan man ju tycka att vi borde vara klara. Jo, det kan man ju tycka.

Nu är vi på den lilla pergolan. Den ska bli ett inglasat uterum. Med tapeter. Man jobbar ju inte i en färghandel för inte…

Det finns de som renoverar sönder sitt förhållande. Ett äktenskap håller inte för hur mycket byggdamm som helst, verkar det som. Jag tror att det är tvärtom för oss. Jag vill inte påstå att det är trälim som håller ihop oss, men kanske är det en liten del av det?

Annonser