Årets ylle

Jag förstår att många (tvåtre stycken åtminstone) har undrat (kommit att tänka på minst en gång) varför jag inte har bloggat (skrivit för långt för facebook och twitter) på länge.

Här kommer svaret:

Förra året var första gången jag sydde medeltidskläder. Allt var i linne och bortsett från nybörjarmissen att sätta i kilar i avvikande färg var det ändå ok.

I år satsade jag på överkläder i ylle. Det var tydligen mycket sånt på 1300-talet. Maken fick en varm, mustig gul kjortel med röda kantningar på ärmarna (och i nederkanten så fort jag hinner) och själv kör jag på rött och blått. (För att vara helt ärlig tycker jag bättre om fallet och följsamheten i linnet, men ylle har en särskild känsla och …lyster… typ… som är speciell.)

Jag har i alla fall en vän som förstår vad jag har gjort. Inspirationen till hättan (eller säger man huvan?) kommer härifrån! (Hoppas vi ses på Gotland!) Det är mitt första försök, men en kul och enkel modell, så det kan nog bli fler huvor. (Hättor?)

Den är åtminstone handfållad. Då är det inte lätt att hinna blogga också!